Våra sinnen


Människan lever och fungerar genom sina sinnen. Våra fem sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känsel berättar för oss om vår omvärld, samtidigt som det finns ytterligare sinnen:

  • Led- och muskelsinnet (Proprioceptionen)
  • Balanssinnet (vestibulära sinnet)
  • Interoceptionen

Dessa ger oss information om vad som händer i kroppen, hur vi rör oss och hur mycket kraft som behövs i våra rörelser. Interoceptionen talar om för oss när vi är hungriga, törstiga eller behöver gå till toaletten. Alla sinnesintryck strömmar hela tiden in i vår hjärna och för att vi ska kunna utnyttja all den information som kommer från vår omvärld och vår kropp, måste intrycken sorteras, bearbetas och tolkas. Bara en så enkel sak som att ta på sig sin jacka kräver att syn, känsel, leder och muskler samarbetar för att jackan ska komma på ordentligt. Dessutom behövs balanssinnet så att vi inte trillar omkull under tiden. Likaså måste en elev ha förmågan att sortera bort oväsentliga ljud- och synintryck i klassrummet för att kunna koncentrera sig på vad läraren säger och vad som skrivs på tavlan.

En del barn har svårt att snabbt och smidigt sortera och bearbeta alla intryck som ständigt strömmar in i hjärnan. De kan vara överkänsliga mot ljud eller beröring, eller få för lite information från kroppen, vilket kan leda till att de blir motoriskt rastlösa eller får svårt att lära sig nya motoriska aktiviteter som att knyta skor eller skriva. Då dagen för dessa elever blir extremt energikrävande kan även beteendet påverkas negativt och det skapar frustration och irritation hos både eleven själv och omgivningen. Dessa svårigheter benämns ofta som SPD eller Sensoriska processvårigheter.

Arbetsterapi i skola och förskola

Som arbetsterapeut i skolan tittar jag på elevens förmåga till aktivitet och delaktighet. Jag kartlägger deras styrkor och svagheter och presenterar en tänkbar förklaringsmodell. Då elevens förmåga att delta i olika sammanhang påverkas av hur väl hjärnan bearbetar sinnesintryck ligger tyngdpunkten på min kartläggning där. Utifrån kartläggningen lägger jag sedan en plan kring åtgärder med målet att öka elevens förutsättningar för förbättrat lärande och en känsla av ökad delaktighet i skolan. Mitt arbete riktar sig till personal och barn i förskola, grundskola och gymnasium med fokus på svårigheter inom ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST) men diagnos är inte nödvändig. Ju tidigare ett barn får hjälp och stöd, desto större är chanserna för att barnet ska lyckas i livet och nå sitt fulla potential.