En kartläggning är ett oerhört viktigt steg i att förbättra individers förmåga att fungera i skolan/på jobbet och i hemmet. För att kunna erbjuda rätt insatser måste en grundläggande kartläggning göras först.
Kartläggning av aktivitetsförmåga:
COPM (Canadian occupation performance Measure) är ett intervjubaserat instrument.
ADL-taxonomin kan användas i intervju och/eller som observation. Den finns både för barn och vuxna samt inriktning psykiatri.
AWP (Assessment of Work Performance) är ett funktionstest för att testa arbets/aktivitetsförmågan hos vuxna.
Kartläggning av Sensoriska Processer:
SPM (Sensory Processing Measure – Home & School) är skattningsformulär som fylls i av föräldrar (hemdelen) och skolpersonal som känner eleven väl (skoldelen). SPM riktar sig till barn mellan 5 och 12 år och är översatt till svenska.
Sensory Profile 2 är också ett skattningsformulär som föräldrar och skolpersonal fyller i. Detta instrument riktar sig till barn från 0-14 år och är översatt till svenska.
AASP (Adolescent/ Adult Sensory Profile) är ett självskattningsformulär som riktar sig till personer med svårigheter att bearbeta sinnesintryck. Det används ofta för personer med ADHD, autism, OCD mfl. AASP riktar sig till personer från 11 år och uppåt och är översatt till svenska.
EASI (Evaluation in Ayres Sensory Integration) är ett omfattande funktionstest bestående av 20 deltest där man tittar på barnets/ungdomens perceptionsförmåga som balans och koordination, tolkning av känsel- och synintryck mm.
Observationer i olika situationer samt intervjuer ingår oftast i en kartläggning.
Kartläggning av finmotorik:
Lantz och Melens finmotoriska utvecklingsstatus används för att bedöma barns finmotoriska förmåga och ger ett stöd kring planeringen av vilka aktiviteter barnet behöver träna på och på vilken nivå.
Efter kartläggning och analys av resultaten kan mål och insatser planeras i samverkan med barnet, vårdnadshavare och pedagoger.